Jag och Storm var på en treningsuke på Trollspeilet förra uken, vi fikk en massa nyttig repetition av ting og vi lärde oss även en del nya ting. Bland annat så lykkades vi faktiskt lägga tyngden på bakbenen (hans alltså, inte mina..). Vi hade en ökt där jag ikke kunde låta bli at le höyt, det kändes som om jag plötsligt hade dubbelt så mye hest framför meg och bakbenen var faktiskt under meg. Allt jag gjorde gav en ögonblicklig respons, även allting jag gjorde av misstag…

Men..

Sedan vi har kommit hem har ingenting fungerat. Plötsligt så kör han bara hodet i vädret (något vi aldrig har haft några problem med innan), stopper og trampar runt, eller löper ivei. Jag kan inte få honom att gå till kontakt. Han böjer seg, men bara hvis jag ikke har noen kontakt på ytter. Ingen särskild respons fra skänklarna, töylene eller sitsen. Ingenting av det som brukar fungera, fungerar. Ingenting av det jag brukar göra ger resultat. Jag sitter rådlöst där uppe och vet inte vad jag gör för feil.

Men idag fikk jeg plötslig en teori, og (trur jeg) en helt ny förståelse för vad “över ryggen” betyr.

Man kan ikke ri med gasen och bromsen på samtidigt . Fram til nå har vi bara ridit med bromsen på. Vi har åkt avgårde i nedförsbacke, eftersom det går fortare och fortare känns det som om man gasar. Och för att det då inte bara ska trilla iväg helt utan kontroll behövs det lite broms. Nu ska vi plötsligt rida i uppförsbacke, då måste man gasa. Annars säger det stopp.

Idag gav jag honom långa tyglar. Jag red på en volt i skritt och överböjde honom något samt fokuserade helt på inner bak. Och när den kom, då kom den! Plötsligt kändes det som en helt ny hest. Stegen kändes dubbelt så långa, och luftiga . Han böjde sig, rätade upp kroppen (samtidigt, hur det nu än höres ut) och gick till kontakt. Ryggen lyfte seg så at jag knappt kunde tro det var muligt… Men plötsligt satt hästen ihop. I en ganska lång och låg form men ändå (jag har svårigheter att ens tänka meg hvor mye energi det kommer behövas för att klara detta i kort form). Detta var i skritt. Jag klarade det noen få steg på venstre hand i trav (men vilka steg) og det krävde att jag red FREM. Fikk litt riktigt fin venstre galopp.

Avslutade med samma övelse på höyre hand i galopp. 10m volte på helt hängande töyler, lätt ledande inner. Tyngden i inner stigböyle og inner sittknoke, inget stöd på ytter. Å så jobba med att lyfta och sätta inner bak under oss. Fikk to steg. Da var hesten og jag så svettiga att det rann av oss.


Jag trodde jag kunde ri någorlunda okei. Eller kanske rättare sagt, jag trodde att jag visste vad det innebar att kunna ri någorlunda okei, även om jag inte fikk till det alltid. Det visade sig att jag hade feil. Nu känns det lite som om jag måste börja om helt från början igen. Jag måste lära mig ri hesten bakifra og over ryggen. Jag er tillbaka på start, och jag vet ikke helt hvordan jag ska ta mig framåt. Eller åt vilket håll framåt ligger…

Och så var det ju de där förbannade höfterna…

/Sissa

Applaus!!

Og joda, du vet hvordan du skal gjøre det. Du forteller meg her at du vet. Men jada, det er vanskelig. Heia!!

Hanne

Du er ikke den første som har hatt den følelsen etter kurs/time...! =)

Treningen går…. tja, det vore nok at ta i litt hvis jag sa att den går så väldigt mye fremover. Men jag tror ikke den går bakåt, så.. sidlängs kanske? Ibland står vi och tramper på stedet. Både bokstavligt och metaforiskt talat. At be om “samling” og ri frem samtidigt har visat seg vara vanskligt… Vi får ikke helt till det vi fikk till på kurset, men för att vara helt ärlig så trener vi ikke fullt så intensivt heller

De siste öktene har jag funderat en del på ryggen. Forskjellen på når den er “av” og når den er “på” er större än den var för. Om det er för at det dålige er dårligere eller för att det bra er bedre veit jag ikke. Eller om jag bara har blitt bedre på att känna den. I vilket fall som helst, når den kommer så er det som om det plötsligt går en linje mellan nacken och rumpan på hästen. Störst er forskjellen i skritt og det er og den gangarten der jag ser en klar forbedring. Han kan nå skritte med overtramp med rytter

Den siste uken har vi jobbet massa med overganger. Ikke mellan gangartene, de er just nå så dålige at de ikke er till noen nytta, men inom gangarten. Främst trav. Veldigt kort trav där vi försöker lägga tyngden på bakbenen. En “samlad” trav där vi fokuserar på ryggen, pröver at lyfta manken og jobber på att sitta ned. En arbetstrav i lettridning (både i lang og kort form) där vi pröver at lossna och lyfta utan att tappa bakbenen och ryggen. Og idag fikk vi till 3 steg mellomtrav som jag skulle vilja påstå var over ryggen.

Så var Storms massör på besök. Problemområdet i ryggen var helt fint, og muskulaturen i krysset var mye öppnare och mer levnads. Hon syntes jag skulle fortsätta med vad det nu än är jag håller på med.

Så var sommaren over. Tanken var egentligen at Storm skulle gå i trening hela sommaren, men da det kom in brunstande hopper på beitet blev det rena hingsteslippet var gang jag skulle ri fikk han 3 uker fri. Sen fikk han naturligtvis en skada to dager før han skulle hjem, så det blev en uke fri til .


Treningen har vel varit igang et par uker nå. Han har tappet mye vekt denna sommaren, så jag upptäckte att salen låg ner på manken. Men han har nok mer muskler än han hade førra året, for den smala salen jag har er for smal. Så nå er jag salløs... Dessutom så protesterar han så fort jag gjør noenting så vi tar en bittløs periode og (han har en gammal tandskada så tandspecialisten rekommenderade perioder med bittløs og stangbitt). Kiropraktorn ska komma en tur og så får vi sjekket det og.


Etter viloperioden har vi tappet noe av de stora stegen vi hade før beitet, men nå veit jag ju hvordan jag ska få fram dem. Men vi sliter fortfarande med det grundläggande.

Når vi startar uppvärmningen kommer han fram till bittet, og han bøjer sig relativt lett til båda sider. Jag kan til og med litt lett plukke opp yttertøylen og korte honom litt. Det føles som om ryggen og deler av manken er med. Men så fort jag ber honom om att lägga vikten på bakbenen/mer samling eller trav går hodet i været, ryggen ned og han drar antingen av gårde eller begynner trampa runt på stedet. Hvis jag jobber på liten volte med bøyning og sidoførande så får jag så smått igenom honom litt. Så länge jag ikke ber om mer samling. Traven er som regel humpete og ganska kort, hvis jag korter den veldigt kan vi lyckes få litt mjukare gang. Og her om dagen fikk jag faktiskt 4 steg där man ikke kände att hesten satte benen i bakken en gang! Mjukaste trav jag noensin suttit på . Høyre galopp er ganska bra, venstre er vanskligere men ändå bedre än den har varit.


Jag har iallafall noen teorier om vad som er feil.


1. Protesterna som kommer er helt likt så som han alltid har protesterat når jag ber om for mye samling. Så jag sitter kanske og ber om mer samling än jag er medveten om, utan att slippe fram honom...


2. Salen låg dårligt redan da jag var på Trollspeilet, og den økten der han kom bakifra og opp framfør manken kanske salen tog emot. Han blev øm og protesterar sedan når jag ber om noe som gjør att han får kontakt med salen på det stedet (dette er ikke en ponni som lider i tysthet). Liknande har skett førr...
I detta fallet burde det bli bedre ganska fort når jag rir utan sal.

3. En gammal skada blev overbelastet når han lade tyngden på bakbeinen. Så han har hvont. Han har en ganska solid skadehistorik. Men det kändes egentligen ikke som det før han fikk fri. I så fall burde han bli dårligere når vi kommer igang med treningen....

Men han har iallafall begynnt spise. 8-12 kg høy pluss noen timer gress går det ner var dag nå .

Så, efter noen uker med en känska av at noe er feil og en hovtrim der Katarina så vitt fikk lov at lyfta på bakhovarna ringde jag veterinären for en sjekk. Visade sig at hesten egentligen var i mye bedre form än jag trodde. Han slog ikke ut på noen av frambenen, vare sig i knän eller koter, og han hade bara en liten reaktion på høyre has samt 1 grad halt på venstre has . (jag hade förväntat meg 0,5-1 grad utslag litt her og der...).
Men så skulle han strekke på hasene, og det fikk veterinären helt enkelt ikke lov till... Etter litt bedøvelse og ultralyd så kom vi fram til att det antaligen ikke er spatt. Fant ett litet avvik på båda sträcksenorna, så litet sa veterinären at hvis ikke hasten hade klagat så hade han ikke gjort noe med det. Det var visst många hester som gikk med sådana. Men eftersom hasten klagade og det var samma senor som vi hade en ordentlig skada i for 3 år sedan så rekommenderade han en behandling...

Så nå er det 3 uker vila med skrittning for hand, men vi fikk iallafall skritte så mye vi ville og han kunde gå i en vanlig luftegård. Så nå er vi ute på 1 mils turer annanvar dag Vi missar ju den lokala distanseritten og i stort sett alla stevner vi hade planerat for høsten, men det kommer ju flere. Og så har jag så vitt fått lov at begynne at ri honom når Pelle kommer for at ha helgekurs om to uker Men jag ska se hvis jag finner en lånehest, så får jag nok lärt meg noe

Jag såg runt bland gamla bilder igår og fant disse, to (misslyckade) forsøk på en travøkning. Det er sirka ett år mellan bilderna.
Stevner er noe jag og Storm ikke er så bra på sammen, jag blir nervøs og da blir han blir spend og skvetten. Vilket naturligtvis gjør at vi mister allt av rygg og stabilitet og så hopper og bukker vi oss igenom programmet. Tror han bukker mer under de 5 minuterna i railen än han har gjort sammanlagt under de 8 år jag har haft honom utanfor railen...

Måste legge opp en bilde der det går ikke fullt så dårligt og

Det visar seg at hvis man trener mye på noe så kan det hända at man blir bedre. Tänka sig...

På grund av lite problem med böjsenorna har vi nu skrittet i to månader, först for hand og sista 4 ukene under rytter. Vi har jobbet mye med tempoväxlingar, från slow motion til marschering, og sidoförande. Vi har for första gangen fått till en ordentlig økt skritt med overtramt (God overtramp til och med ). Kvaliteten på Storms skritt har blivit betydligt mye bedre, faktiskt bedre än jag trodde det noensin kunde bli. Iallafall når vi får det til... Vi har fortfarande dager når vi har den vanliga stutte ponnistegen. Oftast på dager da jag egentligen ikke er i form til att ri.

Var på tur med gps igår. Skritt hastigheten har gått fra 4,5-5 km/h til straks under 7 når vi strekkte ut Vi trente og litt samlet galopp, piaff, skolor over marken og terränghoppning på hastens initiative.

Kom fram til at det er tid at begynne trene litt ordentligt igen, så på lørdagen var vi ute på 3 timers skrittetur, med litt trav, Og da matte han skritte, ikke bara gå og daffe. Jag byte på at ri och at leie. Når jag leide skulle han gå med god energi framover og når jag red skulle han skritte i form og over ryggen, med energi. Trav likaså. Vi har funnet nye veldigt fine turveier på andra sidan som vi håller på at utforska. långa, mjuka fina sandveger, perfekt før en lite følsom berfotponni, man må bara ri ca 8 km for at komme dit, vilket kan vara en nackdel nå i mørketider...
På veien hjem jobbet jag med tempoväxlingar i skritt. Begynnte med en kort skrittder vi jobbet med svikt och mjukhet i stegen og så skulle vi länga med behållen mjukhet. Og vi fikk lossnat på noe.

På søndagen var vi på stevne med en vennine og vår forrytter (vi deler). Målet med dagen var at overleve og med 4 bukk, 2 steil, 1 riv og 2 stop (eller, løping forbi hindret) klarte de det gallant. Ponnin var kontrollerbar og styrbar og det var det ikke snakk om for 2 år sedan.

Jag hade egentligen ikke lust at ri når vi kom hjem. Var sliten i både hode og kropp men lykkades overtala meg selv om at nu fikk jag ta meg sammen og hålla meg til treningsplanen. Så jag salte opp og kom meg på hesten. Og fikk till den beste treningsøkt vi har haft sedan sommaren. Ryggen var der, stegen var der, energin och entusiasm hade vi gott om. Så planen för dagen blev raskt endret fra "lett løsgjørande arbete" til "samlande arbeide". Jobbet på att få lagt vikten på inner bak. Fikk relativt enkelt till det på høyre men venstre var besværligt. Jobbet med tempovexlingar, versader, traverser på rett spår og volte. Skenkelvikninger. På Sidoførande jobbet jag med at behålla ytter skenkel på så att jag skulle få fånget opp bakbeinen og ikke bara trille ivei år sidan. Vi fikk till noen veldigt fine galoppfattningar (om än ikke helt planerade), en "piaff" på høyre sida som lossnet på noe og ett par steg her og der som nesten var balanserade på bakbenen Jag lykkades till og med sitte litt i traven.

Igår fikk vi faktiskt jobbet litt med det som vi lykkades med på treningen på Trollspeilet i sommras. Ser fram emot at fortsette treningen. Satt även og såg over den kommande stevnesesongen. Venninen, forryttern og fjordingen ska kvalifiseras til Fjord-NM og kanske skulle komma meg til en start eller to og...

Sitter med lite blandade känslor efter de senaste ukene. Vi har sedan nytt år økt intentsiteten på treningen. Og mängden for den delen. På grund av vær og føre har det blitt mer banetrening og mindre tur.


Når jag kom tilbaka etter juleferien, da forryttern hade varit syk og Storm hade stått I ungefär en uke, såg han tynn og skranglete ut. Han var spiss over rygg och hoftebein, samt den der knølen uppe på rompan som jag aldrig husker vad den heter. Han står på fri tillgang på høy i nett og jag har ännå ikke funnet et kraftfor som han tåler OG spiser. Jag har i grunt haft svårt at hålla honom oppe I vekt sedan pelsskiftet førra våren.


Iallafall så har vi sedan nyttår fokuserat på tempovekslinger. Samla, (prøve at få noen bøjning bakknän) og så framåt med bäring. Ikke lov att bara dure av gårde på framparten, vilket er en av Storms specialiteter, og han ser egentligen ganska pen ut når han gjør det. Etter noen dager var ryggen och rumpan rundare. Og de fortsatte at bli rundare. Jag har haft en känsla av att vi har begynnt at närma oss noe.


Så hade vi helgekurs på stallet førra helgen. Jobbet med tempovekslinger der og, både i trav og galopp. Jag fikk ikke noe bøj i bakbenen men vi fikk med ryggen greit og jobbet på ting vi syns er vansklige. Speciellt i galoppen som jag egentligen jobber alltfor lite med. Det jag lade speciellt merke til var at høyregaloppen var ganska grei men med venstre så føltes det litt ut som om jag ikke hade noen ytterside. Var litt merkligt da intruktøren syntes venstre såg bedre ut än høyre. Etter helgen så var Storm rygg iallafall ænnå rundere og de der musklerna på sidene av manken som er så vansklige hade kommet opp ordentligt. Storm hade massage ett par dager etter og massøren sa han hade aldrig varit så mjuk og fin i musklerne før.


Denna helgen var vi en tur til til Trollspeilet og red en time for Hanne. Jag fikk prøve Misty. Han var både tyngre og lettere än Storm, for at ikke si dobbelt så stor. Det som var mest lärorikt på denne timen var att alla de små feil som jag gjør på Storm og som han har lärt sig ignorera plutsligt blev veldigt tydliga. Jag spenner meg, lener meg framover og drar i tøylene... Og så avslutter jag en øvning og gjør noe annat (bytter gjerne hand) når noe blir vanskligt. Det var veldigt nyttigt.


Hade ikke tid at ri Storm den dagen men dagen etter satte jag meg opp med en klar plan for dagens økt. Vi begynte med at snurre runt kraken med rompan rett ut. Detta var størt umuligt til høyre, sa Storm. Men gikk ganska greit til venstre. Man vet han syns det er slitsomt når han erbjuder seg at piaffa isteden... Etter 10-15 minuter gikk vi over til at gjøre sidoførande runt spåret i ridehuset. ca 45 graders tväring og bøjd inover. Her fikk vi problem. Det gikk ikke at vara bøjd åt høyre og sette høyre bak under seg. han kunde gjøre den ena eller det andra men ikke båda samtidigt. Vi kranglet om detta i noen minuter og i det han fikk det til så kom det et prust. Et stort et, helt fra bunn av hesten. Han fortsatte pruste lange dype prust hela veien ned langsiden i sidoførande. Bøjd til høyre og med høyre bakben under. Jag gjorde noen tempovekslinger, og hoppsan, der kom en av de beste "piaff" vi har gjort. I sluttet av økten galopperade vi litt, nå føltes det som om hesten satt ihop i venstre galoppen. Jag gikk på små rosa moln resten av dagen.


Igår var han spiss over ryggen igen. Jag tenker at antingen så tok jag helt feil under økten dagen før, eller så kanske han var litt støl... Ridningen gikk greit. Han begynner bli lei av sidoførande...


Idag ska vi flytte til nytt stall. Det er mindre og ikke helt så pent. Men mye større luftegård der han kan gå sammen med bestekompisen. Jag trur han trenger det nå. Ingen ridebane på stedet førutom en gressbane som de har gjort av en bit av en luftegård. Men det er ca en km til ridehall som det ska vara muligt at leie så det ska nok gå bra. Ser fram emot at slippe de sammen i en "stor" luftegård full med urørd snø

Og til helgen er det Pellekurs

Det går litt opp og ned med treningen just nå. Det føles litt som om vi har stått og stampat på samme sted det siste året eller längre. Men folk som ser på sier at de kan se stor forbedring så jag får vel tro på dem. Storm har iallafall fyllt ut seg i rygg og manke. Og det er ju alltid bra..

Pellekurset gikk helt fint. Jag fikk äntligen tak på den siste biten av ryggen som vi har kjempet med. Stegen blev helt klart spänstigare etter det. Søndagen var vanskligere. Storm hade ikke noen lust at trene, han vende og gikk andre veien når jag kom med hodelaget. Så her i etterhand kan jag tenke meg han kanske var litt støl... jag hade glømt ullstillongsen så jag frøs og var litt grinig. Vi prøvde at jobbe med at få energin riktad framåt. Jag har haft stora problem med det sedan jag opererte meg. Jag får ikke igang den nedre magmuskeln, og da får jag ikke lyft meg opp og frem.... men jag beginner at finne tilbake til det nå.

Så blev det en uke fri. Hestene har précis flyttet till en utegang bara noen km fra mitt nye hus og det ser ut som om de trives veldigt bra der. Der er ett ridehus bara 800 meter bort. Områdets stora dressurtrener og hennes stall av ponniryttere håller till der. Jag fikk ganska rara blikker når jag kom in på lørdagen og begynnte med ri sidoførande på volt i 20 minuter. Jag hade litt dårligt med tid da vi skulle på sprangtrening med fjordingen så jag skulle bara känna litt på honom. Jag vet ikke helt hvordan jag ska forklare det, men den der sirkelrørelsen Pelle og Hanne har mast om i snart 5 år nå, jag trur vi har fått till den! (Eller iallafall Storm, jag er ikke helt der ännu). Vi kunde til og med gjøre en steglängning utan att falla sammen, og jag kunde følge med i sitsen. galoppen var rund utan att jag matte løpe in i den og det gikk faktiskt at jobbe i galoppen. Jag gikk på små rosa moln resten av helgen

Igår begynnte bra. Jag har en liten plan om at prøve at få started LA i løpet av året. Det burde ikke vara umuligt. Så da må jag kanske begynne at øve litt på øvelsene.... Tänkte jag skulle prøve på kontragaloppen igår. Jag har trent en del kontra med Storm før og det har ikke varit noen stora problem men på sistone når jag har prøvd så har det tatt helt stopp. Og nå tok det helt stopp. Var gang jag prøvde fatte kontra stoppet Storm helt. "Det er feil" sa han... helt feil.. Vi kom oss iallafall opp i kontragalopp, og kom oss runt banen. Obalanserade og under protest... men så føll noe helt plutseligt på plass. Det kom noen prust, og så fant Storm balansen. Og det var en helt greit kontra. Han var til og med styrbar, noe vi har slitt med før. Så skulle jag gjøre litt overganger, kontra - skritt - galopp - skritt - kontra. Overgangen galopp - skritt er noe jag sliter veldigt med, og vi føll tillbaka i gamle bevegelsemønster. Jag blir frustrert og otålig og begynner dra i yttertøylen.
Prøvde finne tilbaka til korrekt bevegelse, med begränsad framgang. Men fikk till litt. Da hade vi hållt på allfor länge så vi gikk hjem.

Det er forskjell på att veta och förstå.


Når jag startade geologi utbildningen så försökte de ganska snart forklara begreppet facies för oss. Med begränsade resultat. Efter ett halvår var det fortfarande ingen som visste vad facies innebar. Vi frågade alla de olika lärarna og annan personal og fikk i stort sett samma forklaring var gang. Men vi måste ju bruke begreppet ändå. Så vi beskrev fasies i noen månader... eller år utan att helt veta vad vi gjorde. Tills en dag en yngre student frågade oss vad en facies var og vi insåg at vi nu faktiskt förstod begreppet, iallafall tills vi skulle förklara det. Den enda förklaring vi kunde komma på var den samma som lärarna hade gett oss några år tidigare. Och den hjälpte inte de nya eleverna mer än den hade hjälpt oss. Den enda tröst vi kunde ge dem var att när de väl förstod det, så var det väldigt enkelt.


Jag har nu haft en liknande upplevelse med ridning. För att vara mer precis, med övergångar. Jag satt och försökte få till skritt-galopp-skritt övergångar när jag plötsligt förstod varför det inte gick. Och varför jag inte borde försöka. Och så fick jag en helt annan förståelse för vad en övergång är. Det är egentligen ingenting nytt. Jag har vetat det i många år, men nu förstod jag det på en annan nivå.


En övergång är ju inte bara från en gångart till en annan, det är ju gammal nytt, vi har ju också övergångar mellan samlingsgrad, energinivå och... i brist på annat använder jag här ordet framdrift. Framdrift har ju egentligen väldigt lite att göra med hur fort det går men det är lite det jag menar här. Hur mycket av energin som riktas framåt.


Så om vi säger att jag ska gå från skritt till trav, med bibehållen samlingsgrad, energinivå och framdift, så går jag från A till B, och om jag ska gå från skritt till galopp, med samma nivåer, så går jag från A till C. Och det är ju ganska oproblematiskt. Iallafall så länga jag klarar av att rida i den nya gångarten.


Men, nu har jag de sista veckorna jobbat ganska mycket i en skritt med ganska hög samlingsgrad, ganska låg energinivå och liten framdrift (i betydelsen att det inte går så fort framover). Jag klarar inte av att jobba i galopp på de samma nivåer, och Storm klarar inte av att gøra den fattningen over till slowmotion galopp... Så då ska jag fatta en galopp med mindre samlingsgrad, høgre energinivå och betydligt høgre framdrift. Det blir då som att gå från A till J. Och det ligger lite utanför vår förmåga just nu.


Så jag kommer nu fokusera på en bokstav i taget en stund framover. Att gå från A till B till C till D till E till F till G... Prøve vara tålmodig og jobbe på det grundläggande. Og huske; Jag trener ikke for att komma til LA nivå, jag trener for att komme på GP nivå. LA skjer förhoppningsvis på veien. Og jag har minst 50 år på meg. Fast antaligen ikke med samma hest...

Og så visade det seg at den nye hesten som kom till det nye stallet samtidigt som oss hade med seg lus. Våra hester har ju gått på en egen utegang åtskilt fra resten av flocken, og vi har ikke funnet vare seg lus eller egg på de, men vi må ju behandla dem som om de har lus i vilket fall som helst. Så helgekursen med Hanne neste helg blev kansellert, og sprang kursen med Hauke helgen etter det kan vi heller ikke bli med på. Nå har vi jo en kurs med Hanne planert i mai så vi har ju det at se frem emot iallafall. Og så er jo Switch på dopinglistan, så stevnene de to helgene etter kursene blir og inställda. Dessutom så har vi ju ikke ridbane på stallet utan har lånt en på nabostallet, så det ser ikke ut som om vi et sted at trene på førren i mitten av mars. Så det blir nok mye tur fremover...

Og så har jag ingen sal som passer. Er litt deppad just nå...

Men jag har meldt meg på Kaisakurs på en av de helgene vi skulle på stevne, og har lest igenom LA:2 programmet og syns det ser genomførbart ut. Der er ett stevne på Nittedal 11 april....

Dagens ökt tok cirka 15 minuter, inklusive skritting fra stall til jorde og tilbaka, og ett par pauser. Men vilka minuter...

Sedan Pellekurset i... januari?.. har det blitt mye sidoförande i skritt, og jag har den sista uken kommit på att det er mye lättare att bruke vekten i salen hvis man faktiskt har vekten i salen . Jag har en tendens att bli litt lätt i sätet. Storm har begynt få med sig ryggen bedre, men han tuggar mye på bittet. Ikke den bra typen tygging, men "noenting sitter fast" tygging. Detta skjer först når jag har fått tak i bakbein og rygg (så pass mye vi kan få tak på dem på den nivån vi er nå) og han kommer opp og rundar sig i formen. Min teori er at det er for at han ikke kommer helt loss i manken.

Iallafall... Idag gikk han opp i den formen ganska snabbt, og ryggen var der nästan fra begynnelsen. Jag red runt litt i mörkret på glattisen/gjörmen og flyttet rompa litt hit, og framdel litt dit og prövde på att huske at ha min rompa i salen... Så märkte jag att jag kunde nesten flytte honom bara med sitteknokene. Trengte bara litt skenkel for uppmuntring. Og så gjorde hesten holdt. Eller, så nära holdt vi har varit så langt iallafall. Vi stod der en stund og funderade på varför detta hade skett, och så bad jag honom at gå fram. Det första som skedde var att ryggen kom opp, og for första gangen kunde jag känna att han begynte med bakbeinet. Vi skrittet runt litt, og jag kunde känna hur han sträckte på manken. Den lossnade ikke, men han sträckte på den! Så gjorde jag holdt igen, og denna gang var jag fokuserad så jag skulle se vad jag hade gjort första gangen. Det visar seg at hvis man lägger till skänklarna, sätter rompan litt under seg og trycker till med de nedersta magmusklerna så får man en holdt... Vi jobbet litt med overganger skritt-holdt-skritt. Ikke bara startet hästen med bakbeinet, jag kunde og bestämma vilket bakben han skulle starta med. Fast vänster var vanskligt. Veldigt vanskligt...

Etter 3 overganger var vi slitna og gav oss for dagen.

Synes beskrivelsen din av overganger med bokstaver i forhold til samling og energinivå etc var kjempefin. Har aldri tenkt over overganger på den måten før.

Det du oppdaget med holdt høres kjempegøy ut!